…
Nu var det ett tag sen jag skrev blogginlägg. Inte för att jag haft lite att skriva om, tvärtom har det funnits massor, men orken har tagit slut vid kvällningen när jag skullat dokumentera mina livserfarenheter. Och nu har jag då istället samlat på mig så mycket små stödord och brottstycken att det blir lite överväldigande, och kanske svårt satt knyta ihop till ett inlägg? – vi-få-se
Nån fågel kvittrar ihärdigt här utanför i morgonsolen, den första kalendersommardagen den 1a Juni. Man undrar vad den förmedlar? Borde de inte redan hittat sin partner och påbörjat häckning? Fast metoo och regnbögsrörelsen kanske har drabbat även fågelvärlden, så att även de har fått pippi. Och det sitter nån stackars hane och funderar vilket kön han tillhör, och slåss för den rättigheten?
Vilket påminner mig om de dagar nu i maj månad, då jag tagit av mig skorna, och gått barfota på asfalt, grus och gräs. Och hur levande och här-och-nu jag känt mig. Hur de ibland ömma delarna av fötterna inte längre ömmat. Njutningsfullt så in i norden faktiskt. Rekommenderas!