…
Jag längtar tillbaka till de trassliga sladdtelefonernas tid!
måndag 22 september 2025
Det är svårt för mig att greppa det förgängliga med livet. Och ändå är allting förgängligt. Jag går ju inte omkring och tänker på döden hela tiden, ganska sällan faktiskt, men ibland händer det. Och det är i samband med livet, som man tänker på döden . De är ju ett, som två sidor på samma mynt. Det ena kan inte existera utan det andra. Där det finns liv finns det död. Döden är en ständig följeslagare omkring oss, tills den kommer och tar en. Det är det finns död finns det ett liv, där det finns ljus finns det mörker, om det finns dag finns det natt.
Det finns de som påstår att jag tänker för mycket. Det är okej. Jag tycker att de flesta tänker för lite!
Men, stunder att bara vara, för en tänkare likt mig, är stunder av harmoni och lycka. Stunder att ta vara på! Stunder av fysisk och själslig närhet till en annan människa är ovanliga, och högt värderade från mig. Det kan räcka med en kort beröring från en annan människa. Svältfödd. Går typ aldrig över för mig. Man behöver nog någon form av rutiner ändå. Även om jag per definition tidigare, alltid känt mig fången av dem. Och man behöver nog någon form av drömmar, och dagar att se fram emot. Även om jag så stoiskt låtsas vara nöjd med det lilla och vardagliga jag har.
Ibland tänker jag tanken på att åka utomlands. Men det är inte ekonomiskt högt prioriterat. Och frågan är i så fall, åker jag själv eller med någon?
Det är intressant med mat vi äter, och om man till exempel blir dålig i magen kräks eller får racer-bajs. Det får återkoppling till hur vi ser på forskning och vetenskap, vaccin och sjukdomar och hur osammanhängande ovetenskaplig vetenskapen ofta är, byggt på antaganden. Även så när det gäller så kallade förkylningar, influensor och pandemier vad som orsakar vad? Och nästan alla förklaringsmodeller leder till vaccinering som ger tillverkarna miljardvinster. *medamn de som tar vacciner får värk sjukdomar och död.
Maten ja just det ! Om man ser till sig själv, hur mycket olika saker man äter över en dag och när man mår illa, spyr eller får rännskita och ska avgöra vilket det var som orsakade detta? Om det ens var något man förtärt den dagen som det orsakades? Eller om det var något kroppen samlat på sig och ville göra sig av med? För det är ju fullständigt logiskt att det är detta som kroppen gör. Kräkas, bajsa, kissa, svettas, nysa. Uppenbarligen så gör sig kroppen av med någonting. Det torde väl ändå vara obestridligt?
För någon dag sedan kramade jag K och Å, som båda förklarade sig vara förkylda, ett vanligt så kallat sjukdomstillstånd som drabbar de flesta och de flesta överlever. Vi kramades och satt bredvid varandra i 2 timmar. Och jag blev inte sjuk. Vad bevisar detta? Ja, det finns gott om förklaringsmodeller som alla leder till läkemedelsindustrins vinster. Min är ändå efter mycket efterforskande och eget tänkande, att det finns inget smittsamt virus som överför sjukdom. Det som forskare upptäckts som de kallar virus, är helt enkelt av samma karaktär, som snor, bajs, kiss, en ansamling av partiklar som går att detektera i mikroskop kring ett angripet område i kroppen. Det vill säga en del av försvaret i kroppen, inte själva angriparen! På samma sätt kan du ofta finna brandmän vid en eldsvåda, men antar för den delen inte att det är givet att det var dom som orsakar branden, utan faktiskt släcker den.
Det är ändå märkligt med de förklaringsmodeller vi anammar via ”vetenskapens”. Till exempel har jag aldrig hört någon säga att de kan ha blivit magsjuka av godis, som väl bara består av gifter? Ej heller har jag hört: det måste bero på att jag rökte cigaretter i hela mitt liv? Eller att ”jag fått i mig för lite näring” inte heller har jag hört ”Det måste bero på energidrycken eller att jag inte sover och vilar och motionerar tillräckligt, Nej mitt sjukdomstillstånd måste bero på ett virus som jag inte kan se med blotta ögat”? Fast nu blev jag ju inte sjuk bredvid K och Å? Det finns en uppsjö förklaringsmodeller, antaganden för det scenariot också som alla leder till att vi ska vara rädda, tar vaccin och medicin som vi i sin tur blir sjuka och dör av fiffigt! Bra business!
Måndag 22 september 2025 klockan 18:04
Halvt sval grädde in i munnen, sedan ta en mun, stark espresso och blanda i munnen: himmelriket! Blev precis kallad för livsnjutare för det tilltaget. Ja, men jo, ibland så njuter jag av livet. Så det så! Nu är dagarna i princip lika långa som nätterna. Höstdagjämning idag enligt almanackan . Men enligt en annan sajt är det först om två dagar som det är lika långa nätter som dagar? Det har blåst och regnat lite idag, just nu, sol och blåst, lågtliggande sol. Löven på rönnen nere vid kolonilotterna har börjat få färg, röd färg. Och börjat släppa en del löv till marken. Dessa fallna löv liknar mördarsniglar i mörkret när jag är ute och mördar dem sent på kvällen. Tänkte för ett ögonblick, gå ut och gräva upp Katarinas / Emils lott och bygga sarg runtom. Men det är sent på dagen, och blåser ganska hårt. Blev lat. Det blir ju ändå snigeljakt om några timmar och ibland får man lyssna till kroppen när den klagar. Huvudet är också ganska trött ofta. Man tänker inte på det lika tydligt när måsarna lämnar Sollefteå, som när de anländer på våren. Dels så stannar ungfåglarna kvar lite längre på hösten så det blir inte lika abrupt och det märker man inte när tystnaden infinner sig likaväl som är oljudet anländer på våren. Och andra fåglar fortsätter i låta när måsen dragit. Inte så mycket skarv i år. Tror/vet att de skjuter dem, lagligt .
Nu är två frysar smockfulla. Och den nyköpta frysen på väg att fyllas med kålsoppa och fläsk? Så nu kan jag luta mig tillbaka i gungstolen jag köpte på loppis för 200 kr, och vagga in hösten in i Melankoli och eftertänksamhet. Samt gå i träda en aning likt naturen och året gör till hösten och vintern. Och jag känner melankolin komma krypande, bitterljuvt vilsamt, ensam, tyst, stilla. Somnar inte in i ide likt björnen, men vilar i en sorts dvala med årstiden. Som sej bör för en nordsvensk ångermanlänning. Om bara kallgrader på nätterna kunde komma också, så jag får vila från mitt mördande. Tog elva stycken igår. Sov du Lille mördarsnigel. Även jag försöker äta mig fet inför vintern som sig bör för en vintervarelse. Snart åker nog ett pussel fram, som sig bör för en övervintrade tvivlare. Sen får vi se på vilket sätt världen sätts i kaos i år, i vinter, imorgon. Men kaos, lär de vilja skapa!
Tomater på mognad vid utsiktsplatsen, den vid fönstren mot nordväst. Och ett stort gäng blomfröer på torkning: ringblommor, roseniberis, vallmo, blåklint, riddarsporre, och någon sort till.
A och Y till Turkiet en vecka. Första gången på tu man hand sedan de fick barn om man får tro A.
En del saker har förändrats ganska mycket i mitt liv de senaste åren. Åtta år utan kött. Nu börjat om igen sedan ett år tillbaka. Utan socker sedan 2020. Vilket verkar provocera väldigt många. Slutade med tv för ganska precis ett år sedan, vilket också tycks provocera många människor. Jag har nästan totalt lärt om allt som jag lärt av skola, medier och ”vetenskap” de senaste åren. Läst massor av böcker. Ändrat min kost till det bättre alldeles oavsett kött eller ej. Rör på mig mycket. Lever! – ensam! – oftast!
Även om det förflutna alltid finns kvar i en, som en del av en själv, så går jag inte omkring och tänker på det aktivt speciellt ofta. Det dyker upp då och då som små förbipasserande moln. Lätta moln, tunga, mörka moln och sedan blåser de vidare . Tills nästa gång. Men som sagt, ibland känns det nästan konstigt att tänka på det som skulle varit min familj under min uppväxt. Men som inte blev det. Mor, far, och en och en halv bror. Far är borta, jag var på begravningen och blev vittne till att bror 1, blåste mig på arv på olika sätt, så som bröder i familjer gör tänker jag. Mor är också borta så vitt jag vet och förstår. Där var jag inte på någon begravning. Värre blåsningar har skett i världen och historien. Men det kvittar för även om hon levt hade hon varit död för mig. Tråkigt men sant. Den halva brodern bor så vitt jag vet i Norsborg.
Solen gick officiellt ner för 17 minuter sedan. Nu, skymningstimmen. Har några ”borde” och ”måste” framöver. Och det är jag tacksam över. Det ger väl någon slags mening åt tillvaron. Ska ta rätt på, laga till, och frysa in tomater eftersom det mognar inomhus. Ska fullborda fläsk-affär med lejonet. Ska hålla koll på bokinköp med titeln covidcupen, som lär lämnas utanför min dörr. Ogillas! Tar hellre Instabox om de inte lyckas peta in boken i min postbox nere vid entrén förstås? Måste mördas sniglar ett tag till. Bör organisera i källarutrymmen. Kanske åka på tippen, eller som det nu så fint heter återvinningscentralen. Fint ska det vara! Men mycket spel för gallerierna är det! Ska sortera och packa om fröer. Jo det finns att göra! Och kanske finns det tid för promenader också? Långa? ”Om jag får leva och ha hälsan”
Tisdag 23 september 09:19
Solen gassar och det är 4° varmt ute. Eller nja, den gassar väl inte, utan snarare skiner. Och nu på dan, är det några grader till? läser vidare i boken sanningen om smitta, om syrerikt vatten och dess hälsoeffekter. Tänker också på hur bakvänt vi lärt oss att tänka. Ta till exempel tomater, som blir dåliga till slut för att de är färska. Dessa undviker de flesta, samt bröd som inte möglar tilltalar de flesta. Förruttnelseprocessen är bara ett tecken på friskhet. En tomats mognad är början på förruttnelseprocessen som ska skapa nya plantor och nya tomater. Nästan alla dessa processer försöker vi förhindra. Även kroppens reningsprocesser: svettas, nysa, hosta, feber, etc, etc. Om en insekt, skadeinsekt inte vill äta mina grönsaker, så är jag tveksam till om jag vill äta dem och dess näringsinnehåll? Om en kanin nosar på ett besprutad salladsblad och inte äter det då är det ett tecken på gift etc, etc.
Tisdag 23 september 2025 klockan 20:43
Ja, kvart i nio, beckmörkt ute. Gruvar allt mer för snigeljakt ju längre det går in på hösten. Snart behövs det inte. Men när har jag nått ” snart? Läst många sidor idag ur sanningen om smitta. Och några sidor ur Vardagar 12. Det går knappt att läsa två mer olika böcker, eller bedöma dem som mer olika viktiga. Även om jag alltid varit vetgirig, har jag aldrig någonsin läst och lärt och förstått så mycket som de senaste åren. Jag har länge förstått hur lite man faktiskt förstår, och allt som finns att undersöka och veta . Men aldrig tidigare ökat mina kunskaper så drastiskt och intensivt som nu. Och aldrig tidigare har jag tvingats omprogrammera mig från tidigare kunskaper för att kunna ta in och förstå nya. Och ibland känns det lite för komprimerat, som en hel livstids inlärning på några år och ändå bara nuddat vad som finns att veta. Böckerna: Reportage och Sanningen om smitta är de två mest heltäckande, viktiga böcker jag hittills läst. Och skulle behöva läsas om och om igen, för att tillräckligt ska fastna och förstå, tillräckligt för att börja agera efter det inlärda, men samtidigt har jag hundratals olästa böcker på kö.
Lätt ont i Axel/skuldra, vänster. Som i fjol på hösten, då den blev överansträngd. Nu har jag nog möjligheten att vila dem, till skillnad från då. Men förmår jag avstår från att fortsätta jobba på, till exempel med Katarinas/ Emils lott?- I’m a doer! Lite för mycket ibland. Har ju grävt och rensat en tiondel av den lotten, men tagit undan grästuvor runtom och bytt sarg, svålat gräs för att underlätta gräsklippning framdeles, och inte få för stora nivåskillnader runt om. Ulf Lundell tolv st Vardagar-böcker är på sitt vis briljanta. Som dagböcker betraktat. Språket och uppriktigheten över hur han tänker och känner, äkta och okonstlat. Den naive läsaren, kan likt den naive författaren, av dessa böcker, få för sig att de är omfattande i allt från privat grubblande till analys av omvärlden, som han ofta ägnar sig åt dagböckerna. Det privata grubblande, kärleken, ålderdomen, möten med människor, tycker jag mycket om. Det är hans! Politiken, nyheter, vetenskapen, mediciner, är hopplöst monotont, grundlurat, naivt felaktigt eftersom han gör sina analyser baserat på ”nyheter” och propaganda. Och analyserar således falsarier och lögner såsom om det vore verkligheten. Det blir lite som att leva och rapportera om en alternativ verklighet som presenteras för honom av nyheter och propaganda och vetenskap egentligen närmare the Matrix
Hur som helst, bara en mördarsnigel ikväll. Klockan är nu 22:35. Jag tittade i postlådan nere vid porten, och där låg covidcupen av Debbie Lerman. Och jag erinrar någon djupt vetenskapstroende som kommenterade angående detta / denna bok på bokförlaget karnevals sida. Hur denne visste att boken var skit, efter det att han läst om författaren någonstans. Ja egentligen var hans vanföreställningar mer omfattande än så.
Fått ännu en delad bild ”granskad” av ”faktagranskare” och nu har man döpt om dessa faktagranskare från oberoende faktagranskare till externa faktagranskare. Vilket jag finner amuserande av flera anledningar. En av anledningarna är att de sysslar med precis samma sak som innan. Det är inte faktagranskning, det är obekväm information som granskas och flyttas längre ner i flödet. Det vill säga gör det osynligt för de som tittar på Facebook. Det vill säga censur! Vad säger dessa externa faktagranskare om att main stream media inte överhuvudtaget rapporterar om vår samtid största demonstrationer i Paris och London? Svaret är de gör ingenting. De har inte betalt för att rapportera om verkligheten, när verkligheten skadar dem som vill skada oss. Det värsta är inte att de är så jävla tragikomiskt och despotiskt hjärndöda. Utan att nästan alla jag känner litar på dem före de litar på oss och mig som ständigt avslöjar deras lögner. Vid ett annat tillfälle, fakta-granskade då oberoende fakta-granskare, en delning av ett citat som tilldelades för person. Medan alla lögner kring covid, klimat, Ukraina, 9/11, vaccin, Epstein förblir o-granskade av dessa. Nåja, egentligen borde jag väl inte distraheras i mitt sanningssökande av deras sanningsdöljande. Deras medvetna sanningsdöljande. Censur i olika former.
23:12 sängdags! Mars i säng nu tvivlaren!
Onsdag 24 september 2025 klockan 09:12
Tänk på det – den moderna människan tycks uppfatta allt som är giftigt, som rent och fräscht? Till exempel ett äpple på en affär som är fläckfritt, vatten som är klorat, deodoranter. Som om naturen vore det orena?, det är giftiga? det farliga?
Sitter på kaffesmak nu och väntar in M, för tripp till tippen. Läser vidare nu kapitlet ”att ifrågasätta covid” och nu faller allt fler pusselbitar på plats för mig. Hur vissa munskydd minskade syresättningen med upp till 20 %. Hur andra bara var symboler för lydnad och att man visste detta. Det som är nytt för mig, är hur den globala installationen av 5G, sammanfaller i tid med ”covid-utbrott” och hur man från myndigheter höll tyst om detta Om man visste utkomsten av ohälsa vid installation av 5G, vad var i så fall orsaken till genomförandet? Om inte, har man då inte, nu när man i så fall vet, anledning att skrota 5G? För om man vet detta, förstår man ju i så fall att det även drabbar dem själva? Något som inte nödvändigtvis är fallet med giftiga vacciner, eftersom det inte finns några bevis för att de har tagit de vacciner som de halvt de har tvingat på befolkningen.
17:40
Dags för pussel snart känner jag, det är en bra harmoniserings-sysselsättning. Men ännu är jag inte riktigt befriad från bonde-arbete, och jag har ingen ”avbytare” (fniss). Varit igång hela dagen igen. Axeln/skuldran, känns bättre idag. Men den hårda underarmmuskeln känns inte bra ännu. Har iallafall hackat, skurit upp tomater för soppa. Måste allteftersom, så de inte hinner ruttna. Tio stycken tomater kastades. Har varit Bizzy och trött. Åsa förbi och hämtade gitarren. Den little Martin. Så, rensa lingon och koka soppa ikväll redan? Inte om jag frågar kroppen just nu. Kanske lite spikmatta kanske? Espresso med grädde i magen just nu
23:29
en överaktiv dag faktiskt. Många måsten. Blev erbjuden att skjutsa Rat till tippen. Det kan jag inte nobba. Annars blir det inte gjort av någon annan på Lotterna. Det är säkert. Likaså med att plocka lingon det var bara att ta det, om jag ville ha, – Trött och slut. Jag var nästan onykter igår kväll innan jag tog min höga kusten-öl. Och ölen satte fart på hjärnsnurret ännu mer.
Utifrån det att BjSj sa att det rann ur näsan på honom hela tiden på vintern och vi båda konstaterade att kroppen ville bli av med någonting. Och att det var kroppen sätt, så har detta tankesättet, den synen på kroppen, hälsa och sjukdom och livet vidgat sig till att i en större grad sätta ord på mycket av det jag redan anat, och delvis redan förstått kring själen. Vad gäller avfallsprodukter, reningssystem. Svett, kiss, bajs, feber, finnar, koppor, och drömmar. Mardrömmar som också är kroppens och själens sätt att nysa och hosta. som sjukvården har gjort allt i sin makt för att förhindra denna reningsprocess. Till exempel smärtstillande, och antidepressiva, sömnmedel. En bekant sade dylikt att jag skulle sakta ner lite så jag inte blev sjuk. Jag svarade att jag inte blev sjuk av allt jag gör. Jag kanske bara blir lite överansträngd vissa muskler ibland. Ja det är väl att vara sjuk? Sa hon då? Ja, nja, nej jja – Det är givet så att vila är en viktig komponent för hälsa. Kroppsligt och själsligt för mycket vila är också ohälsosamt.
När man studerar närmare hur forskningen kring smittsamma sjukdomar gått till, liknar det faktiskt mer den häxbrygd man brukar tillskriva häxors recept i sagoböcker?
Från boken, Sanningen om smitta: ”Men Pasteur trodde att han kunde förebygga rabies genom att vaccinera offren för hundbett. Han skapade rabiesvaccinet genom att ta saliv, blod och en del av hjärnan eller ryggmärgen från ett misstänkt smittat djur och injicera det i en levande kanin, och sedan ta ut och torks cellerna från kaninernas ryggmärg så att de sedan skulle injiceras i människor.”
Ungdomskamrat under tiden jag var inne i ett själsligt svart hål: ”Du måste ta dig ur den här vård-snurren Tomas” – så sant så sant. Men inte helt lätt, då även den var bunden till min ekonomiska överlevnad. Men visst, den onda muskeln är ett sätt för kroppen att tala om att ”lugna ner dig gubbjävel”, men är det att vara sjuk? Det känns ganska bestämt som det här sjukdomsbegreppet är detsamma som det ekonomiska skuldbegreppet, som är till för att kontrollera oss, kuva oss, men i någon mån överleva, så att det går att mjölka pengar och arbetskraft ur oss innan vi dör.
Nu gör det här väldigt ont, om jag skulle komma till den insikten, även när det gäller kaffe, men någon sa att han dricker inte kaffe på grund av att det är att låna energi från framtiden. Och hur jag än försökt har jag inte lyckats komma med någon ursäkt för att han skulle ha fel på den punkten. Två stycken nya espressomaskiner i köket, kanske hindrar mig från den insikten ska blomma ut helt? Upplevelsen är ändå att läkemedelsindustrin, vaccinindustrin är till för att göra oss så pass ofriska, att vi ”behöver” deras produkter för att överleva. Som skuldfällan i ekonomin med skuld som handelsvara. Och om man tänker efter, vilket inte så många gör alltför ofta, så är det vissa områden inom sjukvård, alltså inte sjukvård utan sjuk vård, som vi inte skulle ens få för oss att ifrågasätta, hur galna de än är. För vi har blivit programmerade att tro att om vi inte gör som vi blivit tillsagda så dör vi. Och det vill vi inte? Två sådana industrier inom läkemedelsindustrin där det blir väldigt tydligt är cancer och vaccin, dessa är för heliga för att ifrågasättas. De gånger till exempel alternativ cancerbehandling dyker upp i någon form, slår den sjuka vården hårt tillbaka och talar om för läsaren, lyssnaren att den som står för den alternativa cancerbehandlingen gör att patienten riskerar att dö, om man väljer den istället för den godkända, beprövade behandlingen. Så till den grad att nästan alla, inklusive mig själv inte ens stannar upp och reflekterar över att massor av människor dör MED cancerbehandling från den sjuka vården, strålning, kemoterapi, etc. Gifter in i kroppen! DE DÖR MED DEN BEPRÖVADE VÅRDEN!!!…. men det godtar man liksom? Och det finns då nästan ingen kontrollgrupp, eftersom ingen vågar avstå från den ”beprövade vården” som folk faktiskt bevisligen dör av också, eller överlever trots behandlingen? Fattar ni?
Och samma tankesätt är implementerat inom den sjuka vaccinindustrin, folk blir sjuka av mediciner och vacciner, och den sjuka vården står redo att ta emot de som drabbas med hjälp av nya gifter mot de tidigare gifterna. Och man döper om effekterna av deras sjuka vård till sjukdomar som de själva skapat? Post-covid, virus. Virus är i själva verket Exosomer som egentligen är resultatet av kroppens försvar, inte en sjukdom i sig? Varför skulle vaccin bolagen behöva friskriva sig från ansvar för att sälja något som är säkert och effektivt?
17:45
Livet är stort och märkligt ändå. Världen likaså. Människor, djur, natur, och snigeljävlar! Det mesta av landskapet är ännu helt grönt, några röda löv på rönnen här utanför. 13,9°, sol och moln. Lagom blåst. Och jag är flitig som ett bi, ja nästan i alla fall? Sedan jag blev bondjävel, är det mer sällsynt att jag har långtråkigt. I alla fall på vår, sommar, och höst. För odling är för mig från för-sådd I mars / april, ända till september / oktober, med gradvis upptakt och gradvis avtagande
Livet – ja, märkligt ändå, och folk är ännu mer märkliga. Finns utomjordingar? I så fall borde de vara färre än jordbor? Så det kanske är jag, likt Clark, Kent, som är utomjording och min superkraft är tvivlande?
Idag har tvivlande, flitiga biet, mest ägnat sig åt disk, och att grovjobba bort gräsmattan som invaderade Emil/Katarinas kolonilott. Tidskrävande. Delar upp efter att jag sargat runt om den. Djurgården fick tydligen stryk på hemmaplan i hockey mot Frölunda med 2 – 11???!!! Min högljudda spontana kommentar inför mig själv blev väl ett avmätt, ”hoppsan”
Ständigt fascinerande med folks antaganden. Och i vissa fall blir det tydligare hur bakvänt de flesta tänker. Och kolonilotterna är ett sådant exempel. Idag gick en tant förbi, och sade för andra gången till mig, att hon var så sugen på att knycka svartkål av mig . Och fiskade på olika sätt efter att erhålla det som gåva från mig nu. Jag vet inte, jag får av någon underlig anledning större lust att ge till dem som är snälla mot mig, och ge nåt tillbaks än de som bara vill ha, vill ha och vill ha? Den andra spaningen visar att vi är i stort sett ett konsumerande och kuvat nån-annan-får-lov-att-göra-det-åt-mig-folk”. Tanten sa:
Tant – Någon sa till mig att ”dom” hade varit och grävt och gjort snyggt här
Jag – nej det är vi som har grävt och gör snyggt här
Tant – Nej det var visst trädgårdsföreningen eller något
Jag – Nej det var vi !
Men när jag står och slitit häcken av mig med omgivningen, för att hålla snyggt får jag också höra med en anklagande avundsjuk tonläge:
– Är den här lotten OCKSÅ din!!???
De tänker väl att
– fan vad gubben roffar åt sig?
Dels kan de inte föreställa sig överhuvudtaget att någon gör något för någon annan utan betalning. Och dels kan det bara föreställa sig att något blir gjort om ”dom” gör något. Någon slags yttre enhet oftast likt kommunen fastighetsägaren eller staten: dom
04:37
Nattvak – somnade redan vid klockan 22 nån gång. Sov till 03:30 någon gång. Ligger vaken. Rundgång på tankar. Bryter rundgången med DVD. Filmen De skoningslösa eller som original titeln lyder: Unforgiven, Vilket jag känner är en bättre titel. Varför tycker jag den här filmen av Clint Eastwood och med Clint Eastwood är så bra? Jo för den har egentligen inga hjältar. Den problematiserar. Den enda hjälten är egentligen antihjälten William Munny spelad av regissören Clint Eastwood själv, när han hämnas på slutet, på sheriffen little Bill som dödat hans vän. Men ingen har rätten helt på sin sida. Och ingen är helt utan motiv eller skuld som åtminstone finns möjlighet att försvara eller ifrågasätta.
Upprinnelsen: två cowboys köper prostituerades tjänster. En av de prostituerade fnissar åt storleken på den enes penis. Han blir arg och knivskär henne i ansiktet. Sheriffen blir domare och säger att de ska böta med att ge några hästar. Bordellmamman tycker det är för litet straff. De skrapar ihop 1000 $ för de som dödar cowboyen. Lockar till sig gun-men. Munny själv, filmen igenom, försöker på alla de sätt glömma sitt förflutna som mördare. Ingen är hjälte, ingen drar pistolen snabbare än sin egen skugga. Ingen är rakt igenom god. Ingen är rakt igenom ont eller framställs så i alla fall. Filmen, känns äkta på så vis, även om det inte är en dokumentär.
Och ordet dokumentärer bör ej förväxlas med ”obestridlig sanning”, som jag tror de flesta har fått för sig.
Synonymer.se: verklighets betonad, realistisk, naturnära, autentisk.
Motsats: fiktiv
En annan beskrivning som dök upp på det oändliga nätet av information, både dålig och bra information, Sann likväl som osann information var:
* En film som dokumenterar EN aspekt av verkligheten – Det betyder att den aspekten definitivt har möjligheten att vara subjektiv. Och därför inte objektivt sanning nödvändigtvis. Därför är utgångspunkten att betrakta en dokumentär som subjektiv? SVT använder sig i sammanhanget av ord som ”faktaprogram” ”vetenskap”, som utger sig, bara genom titeln att vara den absoluta sanningen. Och om folket då tror på detta blint, att det är den absoluta sanningen, då kommer de att se filmerna som sanning, och det ger programmakarna absolut makt! – har du tänkt på det ? Och det i sin tur, om man ska finna sig i detta som medborgare, innebär att du måste ha absolut tilltro till den makten, att den inte bara är sanningsenlig, utan även god? Som i sagorna i sagoböcker om den goda rättfärdiga konungen, som historien återger dem. Medan fiende-konungar som Christian tyrann, får mindre smickrande namn fast de kanske är precis lika hänsynslösa maktgalna allihop?
Så, det är därför jag gillar den filmen. Den är äkta angående människans natur, och kapacitet att både vara ond och god. Och att det ligger i betraktarens ögon, och historieberättarnas oförmåga och ovilja att vara objektiv. En återkommande replik från fler av karaktärerna i filmen, för att både rättfärdiga avrättningen av de två cowboysen som knivskar horan, och att anlita anstifta till mord/ avrättning, är:
– ”Well, I Guess they had it coming”
Både hororna som anlitar mördarna, och de som ska skjuta, säger den frasen. Det vill säga att det är rättvisa som skipas? Och när William Munny, samt den unge följeslagaren på slutet, efter att ha skjutit varsin cowboy, sitter och väntar på de utlovade skottpengarna, så får följeslagaren samvetskval över sitt deltagande i morden och säger just:
– Well, I Guess they had it coming?!
Var på Will svarar:
– We all have it coming Kid!
Och just detta, dilemmat över rätt och fel, sant och falskt och hur vi rättfärdigar våra handlingar, i synnerhet när samvetet säger oss att vi gjort fel, till exempel mördat någon i filmen, eller i vårt verkliga liv, lurat någon, svikit någon gjort någon illa vilket alla troligtvis är att betrakta som subjektivt, så projicerar vi många gånger över skulden på andra. Inte sällan på den som drabbats av ens handlingar.
DET, skulle jag ändå säga att en av mina dygder är. Att jag faktiskt inte är lika stor utsträckning som majoriteten beter mig så. Att rättfärdiga mina handlingar genom förvanskning av sanningen eller svartmålning av någon annans karaktär. Inte ens med människor som gjort mig illa, eller medvetet gjort mig illa och fortfarande har för avsikt att fortsätta på det viset genom att baktala, ljuga, hitta på olika saker, svartmålande av min karaktär, byggd på, i bästa fall rykten, men i värsta fall ofta byggt på rena påhitt.
Jag gör inte så. Jag kan tala om exakt vad de sagt, när jag själv varit vittne till detta. Det vill säga inte via rykten, men bara om det fyller någon funktion att säga det. Annars är mitt mål att låta folks dumhet och ondska står för sig själv, tala för sig själv.