Fy Fabian också

Pacifism ? – Att döda eller dö, det är frågan, när saker och ting ställs på sin spets. Är pacifism en fråga om feghet eller hög moral? Löser våld problem? Om du står med en pistol mot tinningen och har valet att döda din potentiella mördare, är pacifism ett svar då? Krig är mord och inget annat, men att döda någon eller något för egen överlevnad, kanske bara är nödvändigt.? Åtminstone i naturen? Tillhör vi den?

Under all min nyfikenhet och inlärning och av programmering, stöter man ständigt på saker man inte hört talas om, som är av vikt om man vill förstå vad som sker med världen nu. Hur den håller på att förvandlas till en oåterkallelig diktatur med slavar som inte kommer att kunna göra sig fria för att de förstår inte att de är fångar. Med nästa generation som då aldrig kommer att ha ett begrepp om frihet.

The Fabian, Society, är ett sådant som skall läggas till, till upptäckter kring lögner om vaccin och virus, lögner om klimat, lögner om orsaker till krig, lögner om agendan med BankID, och digitalt, globaltid och centralbanksvaluta – som ger makten total makt över vad du får inhandla, var du får vistas och röra dig. Låter det mysigt? – Ingen fara sov på du käre systemkramare.

Sedan en tid har jag kommit fram till att höger och vänster i politiken, demokrater eller republikaner, är bara en illusion, ett skådespel med samma utkomst, oavsett vem du röstar på. Och hur premiärministrar och statsministrar och presidenter, när de under hela sin mandatperiod arbetat emot folket, och blivit impopulära, så presenteras en ny kandidat, en huvudkandidat som ska verka vara motsatsen. I själva verket är det samma krafter som tillsatt den förra presidenten, statsministern, premiärminister, som nu står bakom det nya alternativet. På så sätt vinner de alltid.

Väldigt tydligt är det i det brittiska valet, denna Nigel Farage har framställts och framställer sig själv som räddningen för England, men i själva verket bara tar över stafettpinnen. Detta vet de som avgår, detta vet Nigel Farage, men hur många väljare vet detta? – Och hur många väljare vet om att våra svenska ministrar är med i WEF och Bilderbergsgruppen, eller vad dessa organisationer står för? Om jag vore engelsman, skulle Andrew Bridgen vara det enda möjliga alternativet. För han inser och säger att det inte går att förändra det sjuka politiska systemet inifrån det sjuka politiska systemet, det behöver göras om. Utöver detta kan han i detaljredogöra för vad som sker och vilken vision hoppas på.

Men, the Fabian, Society, är en organisation som bildades 1884, vilket dessutom påstås vara anledningen till att George Orwell, beslöt att ge sin bok titel 1984, det vill säga 100 år av dystopiskt, socialistiskt, enpartistat, styre med mind control, och Gaslighting. The Fabian, Society, med medlemmar som Tony, Blair, Kier Starmer och Justin Trudeau, har som mål att införa den typen av socialism som Sovjetunionen och Kina hade/har, men i skymundan, under radarn. Deras egen symbol är en varg i fårakläder, det säger ju en del. Fabian kommer från en romersk härförare och diktator vid namn Quintus Fabius Maximus, var taktik var att retirera, på slagfältet om och om igen för att sedan när anfallaren tröttats ut slå till. Detta the Fabian, Society, går hand i hand med World ekonomisk forums taktik, som inte handlar om demokrati på något sätt där man pratar om att penetrera politiska organ med sina Young Globe, Leader, istället för att ha blivit valda. Och ”You will own nothing and be happy”

Och för varje sak, jag lär mig för varje sak jag upptäcker, blir jag mer och mer ensam intellektuellt. Att förstå saker, som ingen annan vill förstå är att vara ensam. Det är inte så att de inte kan förstå, ur denna aspekten är inte jag mer intellektuell än genomsnittet skulle jag tro. Men det är min vilja att söka sanningen och ifrågasätta makten som gör mig intellektuell, inte en samling hjärnceller som är unika. Det är den orubbliga strävan att få tänka och yttra sig fritt, som gör mig mer intellektuell och klok än genomsnittet, inte att göra ett intelligenstest och mäta IQ.

Så visst är det svårt, att ens närmaste vänner, samt lite mer ytligt bekanta som man ändå umgås ofta med, konstant på olika sätt, undviker att ifrågasätta någonting som helst, undviker att svara på frågor de få gånger man ger en inkörsport. Blicken faller bort, när man pratar om vaccinskador. Och man tittar på en som man vore från en annan planet, när man säger att USA har över 750 militärbaser i världen, utspritt i 80 länder, samt att NATO och EU, lovade Gorbatjov, vid Sovjetunionens upplösning, att inte utvidga NATO eller EU österut, vilket man brutit om och om igen från västvärldens sida. Och från mina medmänniskor, mina vänner, och de ytligt bekanta får jag höra att det är Vladimir Putin, som är den aggressiva, att det är han som är hotet. Västvärlden, med EU i spetsen gör allt för att starta ett storkrig, och det är omöjligt att ens nämna för alla mina kära normies som ingenting vill veta.

Det spelar i princip ingen roll från vilken ände man försöker att öppna upp sinnen som får dem att ifrågasätta saker, så vill man inte, oavsett vad konsekvenserna blir. Det gör mig så klart ännu mera ensam, långt mer ensam än jag kände mig under den påhittade och skapade pandemin, med de påhittade testerna, och den påhittade statistiken och de giftiga vaccinerna med Gen-modifikation, mRNA och alla som blivit sjuka och dött av det.

På vilket sätt dystopin utvecklar sig, på vilket sätt världskrisen kommer drabba oss människor, vakna som sovande, beror på många aspekter. Och kan inte i detalj förutspås. Beror bland annat på desperationen hos den globala makten. Får man inte igenom sin dystopi med digital ID, som kan styra våra liv i detalj, och som är ämnade för det, är sista utvägen för total makt och ytterligare maktkoncentration, ett storkrig, ett världskrig. Det ger dessa galningar, enligt dem själva, mandat att även på papperet upphäva alla demokratiska institut och ambitioner. I verkligheten har demokratin varit död i västvärlden en längre tid. Men det är först nu som vi ser effekterna av den döden.