…
En sak som tycks irritera mig alltmer på sistone, om än bara i liten grad, hör samman med den stora världsbilden. Jag noterar att jag blir irriterad och tvärsemot när folk ska lägga sig i mina personliga val.
M som på caféet, som trots att det finns på menyn, inte ville göra en espresso Macchiato till mig, eftersom han tyckte att mjölk förstör kaffet. Sen ville han inte göra en toast på baguette-bröd, som har gjort i två års tid nu åt mig, för att han ansåg att ciabatta-bröd blir mjukare när man grillar det. men jag ville att det skulle vara knaprigt.
Eller som vännen U som såg på invigningen på vinter-OS i Italien. Han frågade mig via Whatsapp om jag tittade på detta. Jag svarade med en bild på en bok som jag satt och läste då. Då kom svaret att en bok kan man läsa när som helst medan vinter-OS invigningen bara var en gång. Jag svarade då attjag ville läsa en bok och jag inte ville se på OS invigningen. Det meddelandet gick inte riktigt fram. Tydligen så borde jag ha sett på OS-invigningen, som om den vore något viktigt, och att mitt val inte var riktigt okej. Det intressanta är att jag initialt respekterar hans val att se på invigningen av OS, och jag respekterar Ms var att använda ciabatta PÅ SITT bröd till toasten, medan andra många gånger verkar ha svårt att acceptera mina val.
Ett annat exempel på detta är MA som jobbade på Coop, som hade år oerhört svårt att acceptera att jag inte åt kött under flera års tid, utan att jag tog upp ämnet. Det räckte för honom att det inte fanns nåt kött bland de varor jag handlade, och betalade i kassan, det gjorde honom blev han oerhört frustrerad. Jag har ju också slutat med socker sedan fem år tillbaka. Det upprör också många. Men det märkliga är att medans jag åt godis, varit ingen som upprördes över detta. Och väldigt ovanligt är det att folk upprörs över att man tar sig en öl. JO förresten… de kan uppröras över att jag bara tar EN öl. Skulle man likt medelsvensson bära ut två kartor öl till helgen, och lasta in i bakluckan sin Tesla eller Hyundai, skulle man få en gillande blick, och ett :
– fest i helgen?
och då ska man svara lite fyndigt
– nä det är för hemfärden, fullast kör…
eller liknande
Notera att för att inte bli betraktad som en alkoholist bör du köpa ut mycket, ha en bil att lasta i, och helst inte bära i en påse. Då kommer du undan A-lagar-stämpeln. Så hörrni funkar det i Sväääärje, om man vill tillhöra det rättfärdiga folket.
Detta angående egna val och att lägga sig i andras business , tillsammans med allt jag skriver om på blogginlägg om det tyranniska, globala läget, med lögner om covid, med lögner om vaccin, med lögner om klimathot med lögner om orsaker till krig, lögner, lögner, lögner, från de källor, vi förväntas lita på så som stat, media, ”experter” och ”vetenskap”. Där ifrågasätter i stort sett INGEN när våra mänskliga rättigheter tas ifrån oss, när de förgiftar oss helt öppet, när våra egna politiker hetsar till krig, som våra barn är tänkt att offras i, eller när de injicerar gifter i våra kroppar, och sätter blöjor på munnen som symbol för tystnadskultur. Det upprör uppenbarligen inte lika mycket som om jag vill ha mjölk i kaffet, eller en toast baserad på baguette, eller läsa en bok istället för att se på invigningen till Olympiska spelen.
En ganska återkommande, obehaglig dröm jag under stundom har om nätterna, att dörren till min lägenhet inte går att låsa, fastän jag vrider på vredet. När jag googlade på nätet, utan att söka experthjälp, utan mer ”vanliga människors” upplevelser, fann jag att drömmen inte var ovanlig. Men tolkningarna var många. Och det tycker jag är rimligt. Jag har en teori om drömmarna, att de uppstår oftare om jag ätit sent på kvällen. Men ännu en tolkning är att jag känner att jag inte har kontroll över min egen säkerhet, och att det har att göra med den påträngande ökande övervakningen från staten och överstaten utav oss medborgare, samt hur lite vår sk demokratiska röst påverkar våra liv. Det vill säga egentligen inte alls.
Andra pratade om att man släpper in människor för långt i sitt liv. Så är det inte fallet för mig det är jag säker på. Möjligtvis då en ovilja att släppa in folk för nära inpå mig, en rädsla för att göra detta som är förknippat med ångest och depression. Men drömmar kan ju tolkas på många sätt, det kan ju helt enkelt vara det känsla av att inte ha kontroll över sitt liv i den utsträckning man vill.
Och kontroll är ett intressant ord både i detta sammanhanget som jag tar upp, och i det större sammanhanget. En viss känsla av kontroll över det egna livet, det som inte berör någon annan kan jag tänka är av godo. Men samtidigt är jag väl medveten om att ju mer man släpper på att försöka kontrollera allt som sker i sitt liv, desto mer infinner sig känslan av att ha koll. Av den enkla anledningen att massor av andra människor är en del av ditt liv vare sig du vill det eller inte, och du kan inte förändra andra, knappt påverka dem alls. Att släppa något på kontrollbehovet skulle kunna sägas vara att finna en acceptans över att man omöjligt kan kontrollera allt som påverkar ens liv. Inte ens om man som Sibiriske Samuel, till åren kommen som bor ensam ute i en stuga i skogen, med -60°C på vintern. Inte ens då har han trots att inte en människa påverkar honom, full kontroll över livet. Jaktlycka… hårt väder, mm, påverkar.
Och ordet kontroll, blir än mer skräckinjagande när man då pratar om att försöka påverka andra, eller som nu sker nationellt och globalt från den icke demokratiskt valda makten, skaffa sig total kontroll över alla världens medborgare in i minsta detalj, i varje skede i livet. Och än mer skräckinjagande än det för mig är att det inte tycks uppröra folk, eller få dem att reagera,
Men ljuset finns även när det inte syns
Jag kan se tillbaka på många stunder i mitt liv, där är jag har varit nödgad att fokusera på ljuset, även när jag inte stod mitt i ljuset. Ibland blir det metaforiskt. Som nu en hel vinter med mörker och kyla. När jag tar en promenad runt broarna. Men solen ligger ännu så lågt, att jag inte kommer dit. Solen skiner, och molnen turas om att skymma. Men här kommer det viktiga Jag ser ljuset… och när jag ser ljuset når det in i mig. Det är lite som en annan metafor jag har använt. Att om man går i en mörkt tunnel och inte ser ljuset i tunneln, så fortsätter jag gå och gå och gå, jag slutar aldrig gå, för att jag vet att ljuset finns. På så sätt ser jag ljuset även när det inte är synligt för ögat. Men slutar jag gå, blir det mörkt för all framtid… rent metaforiskt asså.
Nu är det tider, då den vissheten är mig till gagn. Det yttre ljuset, solen – Och det inre ljuset i människan, är ett. Jag tänker för egen del, fly inte från inre demoner, de kommer alltid i kapp dig, om du inte vänder dig om och möter dem. Men för den skull släpp aldrig blicken från ljuset, även när du inte ser det. Eller kanske speciellt då.
Det är också så jag har överlevt mörker som jag misstänker de flesta aldrig varit i närheten av, även om alla människor har svårigheter. Det är så jag har överlevt. När jag var tonåring och en kvinna vidare rörde min kind med baksidan av hennes hand, hon vidrörde ett vrak, en människospillra, som var fast i mörker. Min själ, sög i sig beröringen och höll fast vid den., bevarade den i min innersta kammare i hjärtat, och använde det minnet som ett ljus när allt annat ljus var borta för mig.
Ljuset kommer… ljuset kommer till slut. Det gör det alltid., om man fortsätter. Och mörkret finns alltid där, som natt i förhållande till dag.
En positiv sak är att alltfler av människor runt om som har upptäckt det tydliga försöket till en global diktatur, med total övervakning som slutmål, samt reducering av jordens befolkning på ar tyranniska och mordiska vis. Allt fler ser att de kommer få mycket svårt att lyckas i slutändan. Däremot kan de lyckas med delmål och ställa till med mycket lidande för miljoner människor och eliminerande av många miljoner under en längre tid. Jag anser att de redan har lyckats med den biten.
”Jag ser ljuset Jonatan” Nangilima”