…
Vem i hela världen kan man lita på? Vad i hela världen kan man lita på? Det är troligt att de flesta runtomkring en inte medvetet vill en ont? Inte primärt i alla fall, som en högsta önskan, men kanske ändå i slutändan bokstavligen och i praktiken skiter i en när det kommer till kritan. Eller när de tror att det kommer till kritan. När de tror att deras bekvämlighet är hotad?
”Alla vill till himlen, men få vill ju dö, men vill kamma in vinningen, men sår inga frön. ”
Alla är rädd för någonting tror jag. Vissa är rädd för det mesta, och andra för nästan ingenting. Men bara nästan. Jag tror att när det gäller, är alla rädd för något. Jag försöker att inte göda rädslor, men samtidigt ursprungligen finns de ju där av en anledning, för att skydda oss., så att vi kan fly från rovdjuret, fly från den rivaliserande människoflocken, som vill döda dig utifrån revir och konkurrens och mat och revir. Eller akta dig för höga höjder för att du inte ska ramla ner och dö. Rädslan har en funktion ursprungligen som tjänade oss väl. Precis som aggressiviteten, skrämma bort faran eller döda den istället för att bli dödad. Allt det där ursprunget är människan så fjärmad ifrån nu, att vi inte längre kan skilja fara från icke fara, vi kan inte skilja naturligt från onaturligt, vi kan inte skilja vän från fiende, inte skilja sant från falskt.
För vi lever i små celler vi kallar lägenheter och tillbringar den tid som vi inte tillbringar på ”jobbet” inomhus och tittar på propagandaskärmar så att vi inte tänker en egen tanke. Vi äter giftig mat och proppar i oss giftiga mediciner och sprutar in droger i våra vener, både lagliga som kallas för vaccin, och olagliga som kallas för heroin. Olagliga för att Big Pharma inte hittat ett sätt att håva in de intäkterna? Vi lever isär, i själslig misär? Ensamma. Vi skräms dagarna i ända med att det skulle finnas små, små ting som vi inte kan se som kallas för farliga virus. Och botemedlet till dessa påhittade virus som vi inte ser, men tydligen som finns ändå är tydligen att förväg spruta in gifter och tungmetaller i kroppen förbi kroppens försvar? Vi matas med skrämsel för cancer som de påstår är genetiskt, slumpmässig, otur, allt som oftast, men även livsmedel som kött som de inte vill att vi ska äta, men fortsätter äta själva, påstås orsaka cancer. Cancer som mest troligt är en förgiftning som kroppen kapslat in i sitt försvar när den inte kunnat göra sig av med det. Ja även då är deras lösning att spruta in gifter eller stråla kroppen.
Vem i hela världen kan man lita på? Vad i hela världen kan man lita på? Äta kött eller grönt? Fett eller utan fett? Krav eller inte krav? Etc, etc
Allt jag kan göra är mina egna val, utan att alltid kunna vara helt säker på om det är rätt val, för min hälsa. Om det är köpta livsmedel, så finns inget sätt att vara säker på att det inte är otjänligt som livsmedel. Det är snarare en regel än ett undantag att köpta livsmedel på något sätt är ohälsosamt för mig. det är min slutsats. För deras främsta mål är inte våran / min hälsa. Deras främsta mål är profit och hand i hand med dessa profitörer går staten och myndigheter, forskare och vetenskap, som ägs av företagen eller om det är tvärtom? Fan vet hörni?
Socker!? Vit socker!? Älskas av människor. Det verkar vara lika omöjligt att inta inställningen att sluta med socker, som det är att sluta titta på propaganda-tv, ur ett perspektiv om acceptans från omgivningen och bekantskapskretsen. Behöver jag den acceptansen då? Nej, man kan tycka att egentligen inte. Jag gör väl som jag vill? Jag äter vad jag vill? Jag läser väl böcker istället för att se på tv om jag vill? Jag söker min egen information om jag vill? – ja det gör jag! Men det kommer till ett pris. Priset är ensamhet. Vi är flockdjur. Under plandemin, con-vid, ……eller som de som äter socker, dricker kaffe och sprit, röker cigaretter, äter ultraprocessad mat med massor av tillsätts ämnen med ett E och en tresiffrig siffra efter, människor som vaccinerar sig och äter 8 olika kemiska preparat kallar det för; ” pandemin, och covid”….
… under den tidsperioden blev du exkommunicerad, utesluten, marginaliserad av omgivningen, om du inte tog giftet intravenöst, om du inte hade en mask och inandades din egen utandningsluft, om du inte gick med på att bli inlåst, om du ifrågasatte ” vetenskapen. Och den mentaliteten lever kvar i folk idag samt i nyblivna lagar som begränsar oss och som har accepterats av de flesta utifrån påstådd ”kris”. Gränserna för vår personliga frihet och gränserna för vilka val vi kan göra, förflyttas mot en plats där vi inte kommer ha några, om vi om vi går med på all förgiftning och all personlig begränsning i reörelse och talk och tanke, ska ”få” ”deras” krediter, digitala krediter genom digitalt ID, istället för kontanter, för att sedan kunna köpa deras mat. Giftig mat, för de flesta inkluderat med själv i någon mån är inte kapabel att skaffa mat om vi inte köper den. Och i mångt och mycket allt mindre tillåtna att skaffa egen mat. Man ändrar lagar och regler som gör det smått omöjligt för småföretagare att driva en giftfri odling eller köttproduktion. Man gör lagar och regler som gör det svårt att odla egen mat, man gör allt man kan, för att upplösa personligt ägande av mark och hus.
Jag läste nyligen något så sjukt som en myndighet som uppmuntrade folk att inte odla själv eftersom det skulle vara farligt, utifrån att man då inte visste vad man gjorde. Istället ska vi äta deras gifter?
Vem i hela världen kan man lita på? Vad i hela världen kan man lita på?
Jag satt här om kvällen och spritade ärtor, och kände mig lycklig över att ha egna giftfria ärtor, lycklig över min prestation och stolt. Men även melankoliskt olycklig över att inte har någon vaken kvinna som kan tänka med eget huvud, att dela den stunden med. Dela den i arbetsinsats och dela skörden, och samtala och leva ihop under tiden. Det finns inga såna kvinnor längre? Inte här i alla fall. Här vill de äta sockrade livsmedel, prata om cancer, påstå att de fått covid eller post covid. De vill prata om fotboll eller ta min skörd ifrån mig utan att ha bidragit.
Vem i hela världen kan man lita på? Vad i hela världen kan man lita på?
Ja, jag är trött nu, på så många vis. Fysiskt? Ja! Men värst är det själsligen, observera inte psykologisk utan själsligen. Jag är INTE deprimerad. Jag vill definitivt leva. Men jag blir trött, trött, trött själsligen på folks medvetna i ignorans, trött på den ensamma kampen för yttrandefrihet, för sunt förnuft, för kroppslig och mental hälsa, för ett naturligt, leverne, för transparens och öppenhet för ett liv utan härskare.
…. Det regnar idag, det regnade igår. Regn är av godo, sol är av godo. Men nu börjar min kropp längta efter att sommaren ska ta slut. Min själ längtar efter att livet ska återuppstå, livet med vakna, ifrågasättande, kritiska, intelligenta, livskraftiga, riktiga människor, men det är ensamt på den punkten.