Medan ringdomaren räknar till tio

..
Tar tag i praktiska göromål.
Göromål som är det jag kan påverka, som är nödvändigt
för min totala hälsa. Så som att sköta om min kropp, och min
själv, inte låta mig golvas och bli uträknad. När ringdomaren börjar
räkna till tio, kravlar jag mig upp redan vid ett och två.

Markerat vart jag står, talat om hur jag känner,
och undviker i något större utsträckning folk och situationer
som drar ner mig. Betalar mina räkningar i tid, slarvar inte med mat
och tandhygien till följd av att jag gått ner för räkning.
Upp på hästen så fort som möjligt, så ingen
rädsla och tvekan uppstår.

Med detta sagt, är det ändå inte helt lätt nu.
Groggy efter tusen små-jabbar och en rejäl
uppercut, rallarsving. Köpte en bok om lokalt
leverne vid Nyland på 40 o 50-talet. Godis
och balsam för hjärna och själ. ”Köste va de köste vill”
som Emils pappa sa, när han bjöd på karameller på marknaden
för att trösta sin pojk. För egen del blev det 199 kr för boken.

Vaknade i natt med mardrömmar om att bli bortvald,
oönskad, och utesluten. Hjärtat galopperade. Satte igång musik för
att inte återinträda i samma mardröm, när jag somnade om.
Sov oroligt. Somnade om, vaknade halv tio.
Hjärnan och hjärtat i kaos. Beslutar mig för att först o främst
skingra tankar, genom att gå på café.

Nu blir det disk och bäddning,
sedan läsa nyköpt bok. Till slut landar jag väl på fötterna igen.