…
Det finns lika mycket bevis för utomjordiskt liv, som det finns för virus som en smittkälla mellan människor. Men man avkrävs sällan bevis på att utomjordingar INTE finns? Men det är vad ”vetenskapen” och deras troende avkräver den som undrar om de skulle vilja vara vänliga att lämna ifrån sig de bevis som finns för virusets påstådda existens så som smittbärare mellan människor. Man har funnit något i mikroskop, som man kallar virus, vid vissa sjukdomstillstånd, men aldrig någonsin lyckas medvetet smitta någon medhjälp av dessa ”virus”, ens när man försökt.- Och som någon kunnig i ämnet sade: ”Det är ganska troligt att du kommer finna brandmän vid en brand, det betyder inte att de orsakat branden ? – Samma med”virus”!
Tisdag 7 oktober 2025 klockan 11:33
Jag har gjort cover på en cover. Om du lämnar mig, lagt ut på tuben. Elise in på caféet, troligtvis med fadern, eller nej kanske kontaktperson? Jag vet inte! Jag sov länge på morgonen typ till 08:30. Duschat, diskat, ätit frukost nu café Petter. Går trögt att läsa boken covidkuppen. Den är viktig, men staplar fakta på fakta om vart ansvaret för pandemihanteringen i USA låg och sedan överfördes till andra nationer. Det är inte oviktigt, eftersom nästan hela världen pressades att följa. Man visar hur som helst på att det INTE var hos folkhälsomyndigheten ansvaret lades, utan att det medvetet gjordes till en militär operation. Men det blir också jobbigt att läsa utifrån den felaktiga antagandet överhuvudtaget fanns ett hot via smitta globalt? För att det aldrig bevisats att det finns ett virus som smittbärare.
Vidare – apropå det här med gammelmedia/Maine stream media, som folk i allmänhet tar för ”neutral objektiv” rapportering av ”nyheter” som man kan ”lita på”. Apropå det, så är den allra största faran att main stream media medvetet avstår från att rapportera vissa nyheter. Och många gånger stora nyheter viktiga nyheter för folket. Men även när man rapporterar, fast litet omfång i liten omfattning så utelämnar man centrala detaljer för den totala helhetsbilden. Och därtill tangerar man på gränsen till lögn när det kommer till siffror om till exempel demonstrationer och avsikter med demonstrationer. Till exempel invandring, till exempel våldsamhetgraden. Om det finns en liten fraktion där ett uppstår något som kan likna våld, så förstorar man upp den procenten eller lägger fokus på den lilla fraktionen, som om hela demonstrationen vore våldsam. Dessutom brukar det sällan komma fram HUR konfrontationen uppstod framför allt inte om det var polisen som initierade den? Och man kan även och gör, så att man sätter etiketter på demonstranterna som är negativa. Till exempel var det långt mer än 100 000 ”högerextremister”, i London. Numer är vanligt folk högerextremister, folk som värnar om sitt land och sin frihet.
– Vad man INTE RAPPORTERAR om överhuvudtaget
– Detaljerna man undviker för att vinkla nyheten
– Sätta negativ etikett
Klockan 16:15
Nu gulnar löven på träden, rätt fort. Men det färgsprakande röda, har jag för mig kommer bara de år som lönnlöven får kallgrader tidigt. Medan det fortfarande hänger kvar på träden. Men minns inte i detalj riktigt.
Min vän G är för mig en gåta på ett vis? Kompisar sedan länge. Främst promenadkompisar. Men i och med sambo och äktenskap, bleknade det bort för att helt ha upphört. Och när vi ses på hans jobb, tycks det inte finnas några hårda ord eller osämja. Så varför? Nåja, man behöver inte förstå allt i livet heller. Det är som det är med det, precis som det är med I.K som jag tyckte var trevlig och hade en cool Aura. Men som enligt mig ganska tydligt, fast det är så subtilt, markerade att ingen som helst umgänge eller kontakt var/är önskvärd. Det är bara att finna sig i. Jag behöver dem faktiskt inte. Alla behöver någon slags mänsklig kontakt. Men ingen är riktigt så viktig att man inte kan vara utan dem. Och får helt enkelt söka sig till andra, eller vara själv. Men ändå, utifrån nyfikenhet, och kunskapstörst, funderar man vad som är vad i dylika skeenden?
Det här med att någon annan ska komma och göra en lycklig, och ”rädda” en det är bullshit, skitsnack, villfarelser. Och framför allt är det inte kärlek! Det finns dock kanske de som kan bidra lite med tankar, samtal och sådant. Men bara jag, kan göra mig lycklig. Eller rättare sagt bara jag kan påverka i den riktningen, skapa bra förutsättningar för att lyckas skall uppstå. Och ibland bidra till stunder att förgylla andras tillvaro.
Det jag skrev förut om att äntligen har tid för att ha tråkigt. Jo det finns lite sanning i det. Men det handlar nog också om att det blir mer ensamtid, mer tystnad. Mötet med mig själv och det mötet som blir ovant. Att se in i sig själv, vara med sig själv och sina tankar och känslor. Ovant, och för många läskigt. För mig var det förut jätteläskigt. För många år sedan, inte nu. Men ovant, och, nej mest ovant skulle jag säga. För helt, är jag inte eller med mig själv, i mig själv ens när jag läser, löser korsord, inte ens när jag ägnar mig åt den för mig så terapeutiska sysselsättning, trädgårdsarbete. Men på hösten när kroppen är ganska slut, och huvudet jobbat på ganska bra i räddandet av världen, som inte vill bli räddad. När man tvingas leva i en värld, bland människor, som tappat det mesta av sin överlevnadsinstinkt, sin känsla för frihet, sen vilja att välja, det är så utmattande för mig att bevittna samt leva i. Den världsliga harmonin uteblir. Och jag kan bara försöka skapa min individuella harmoni. För det måste jag nån gång ibland ”lämna världen därhän ”. Vila från den. Vila från striden, och kampen för frihet, yttrandefrihet, mänskliga värden, och rätten att bestämma över sig själv och sina tankar.
Världen mal på i ett rasande tempo. Och om man låter sig dras med i det hela tiden, blir man nedbruten. Jag tänker att andra får ta vid ibland. Och gör de inte det, så får det gå som det går. Jag släpper in kall luft här hemma. Det behövs i de här lägenheterna för syret skull.
Så, ensamhet är inte saknad av sällskap, eller avsaknad av vänner, tänker jag. Alltså, känslan av ensamhet, är kanske något helt annat? Ovana att vara med sina egna tankar och känslor? Till följd av att de flesta av oss nästan aldrig är detta? och att vi är programmerade av dystopins företrädare att bara följa med strömmen. Lära oss vilka tankar vi skall tänka. Lära oss vilka känslor vi ska känna. Lära oss vad vi ska längta efter. Så att det gynnar deras sjuka längtan efter total kontroll över alla människor i varje given situation. Kontroll över vilka som får leva och vilka de vill ska dö samt hur vi ska leva om vi får leva. Så, när det lugnar ner sig på hösten, typ för mig då, eller semestern för andra, för de som är fångar i sina jobb,……träffar man någon man väldigt sällan träffar: sig själv! Eller tomrummet där ” sig själv” ska bo kanske är DET den känsla vi kallar för ”ensamhet”? eller ”tristess”?
Sen kväll tisdag 7 oktober 2025
Hur ska jag hitta orden, för vad jag vill ha sagt, vad jag känner, och tänker? Nog kan jag så klart spotta ut ord för hur många sidor som helst, men är det vad jag verkligen känner? Hur nå in i hjärtat? Ända längst in och komma ut igen på detta skrivblock? Med orden som förmedlar mitt innersta, mitt jag, mitt nu? Jag har stängt ute världen igen nu ikväll. Ja – jag vet, jag är inte speciellt uthållig i detta. Men det blir någon slags inre markering för att ta hand om mig själv. Markering för att inte låta mig påverkas av omvärlden? I mitt sinne är det så klart ”för alltid”. – Fast jag vet att jag troligtvis redan imorgon, när jag vaknar, börjar likt Penti Varg i fablernas värld, längta efter lite sällskap igen. Och något vettigt att göra? – Jo jag vet, jag är kass på att långsuran. Och nu föll jag fällan igen att skriva för andra. Skriva roligt och intressant. Frågan var nu inte den. Frågan var denna gång vad som rör sig allra längst inne i mig? Jag suckar medan jag tänker och skriver. Allt är så klart mångfasetterat på många plan. Finns inte ett tydligt svar.
Men det är spår av det lilla barnet, som drog sig undan och hoppades att någon skulle stoppa honom. Ropa efter honom, ropa hans namn. Ropa: ”Tomas kom tillbaka!” Jag har drömt den mörka drömmen mången natt. Och i drömmen ropar ingen efter mig, och i drömmen stänger jag verkligen ute världen. Och det var vad jag en gång gjorde som litet barn, på riktigt. Jag hittade inte riktigt ut igen, förrän för några år sedan.
Så det är det lilla försummade barnet i mig som ropar och skriker? Men som bara JAG hör. Som bara JAG kan se. Som bara JAG tar hand om. Bara så kan det vara. Andra ser bara en man i snart sextioårsåldern, med en vuxen stark, vältränad kropp och en klok skalle. Barnet i mig är mitt att ta hand om. Bara mitt. Och med dessa rader är det just det jag gör.
Jag tror att det är nödvändigt för mig, för att hitta tillbaks till mig själv om och om igen och veta vad jag känner med tanke på att jag stängde ut världen redan som väldigt litet barn. Och när jag gjorde det, stängde jag IN Tomas. Den lilla pojken Tomas. Och han vill ut, han vill bli sedd och han vill bli älskad. Men han kommer aldrig att bli älskad av en mor och en far, eller ens sina levande bröder . Han kan bara bli älskad av mig, den vuxne vältränade, kloka mannen som sträcker på sig lite sprättigt i spegeln, som suktande efter bekräftelse. Ja, vi är ett, den lille pojken Tomas, och den starke mannen Thomas. Vi är ett!
Det är inget jag sörjer över, med dessa rader. Ej hellre beklagar jag mig. Men behöver om och om igen livet ut göra. Få kontakt med pojken, den osäkra övergivne föräldralösa pojken som aldrig fick vara pojke. Som fick glömma bort sig själv, för att överleva. Stängde ut världen, och stängde därmed in sig själv. Men här är jag!
– I am back!
Jag – den samlade mannen av alla åldrar jag levt och upplevt. Jag är ett med dem. Jag får aldrig överge mig själv. Det har jag lärt.
Nu känns det bättre, efter ha sagt detta och nu är ögonlocken tunga zzzzz
11:16, onsdag 8 oktober 2025
Nu har jag varit inne på definiering, analys av användande av ord, som till exempel, ensamhet och tristess. Med en tes om att det egentligen kanske är något annat för mig och troligtvis för de flesta av oss? Ord används så ofta slentrianmässigt, utan eftertanke vad de betyder. Eller vad man menar, eller vad man vet av det man pratar om? – Förkylning är ett sådant ord, vilket jag gärna återkommer till. Men då glider jag ju in på illusionerna kring medicin och vetenskap samt forskning. Men i huvudsak, enligt det jag kommit fram till handlar det sällan om att ha blivit ”för-kyld”, men mer om avgiftning, och kroppens balans? Näringsintag, vila, träning,? Som Big Pharma inte kan känna triljoner på eller använda för att styra människors tankar och liv och död.
Men, sammanfallet är tristess och ensamhet, egentligen något helt annat, om man går till botten med sig själv, och är sann mot sig själv. Det är i alla fall min tes och tanke. Två stycken av alla jag känner, de enda två, som på allvar vågat ifrågasätta galenskaperna kring ”pandemin” ”covid ” klimatkrisen” ” 9/11″ med mera med mera. De är bägge två av karaktären att de inte gjort någon djupare analys av sig själva på det viset jag nyss gjorde. Känna sorg? Och det är okej, det är fine. De har inte behövt. Jag har behövt, för att komma vidare till den jag är och vill vara. Utifrån förståelsen om vem jag varit. – Djupa grejer? – ja, men havet är djupt, sjöng krabban Sebastian i filmen den lilla sjöjungfrun. Och jag har gjort ett fantastiskt jobb med att komma dit jag är. Och det hade inte inträffat utan djupet, utan ifrågasättandet, utan analyserande. Jag har gjort detta.JAG!
Viktigt för mitt välmående har oxå varit:
escape from ”vården”
escape from vård-ekonomi-beroendet
Escape from droger. Ja – mediciner är droger. Vacciner är gifter, som sprutas förbi kroppens egen försvar. Något jag troligt aldrig kommer nå fram till min omgivning med. Och kanske inte bör förvänta mig? Men ändå, fortsätter att gå ut med detta i skrift med vad som sker nu i världen? Och in the Matrix fortsätter ekorrhjulet. Det går omkring massor av självupptagna, ”vackra paket” sminkade, tajta kläder, Appearance. Och gör som de förväntas göra, tänker som de förväntas tänka. Vilka är de bakom masken? – Är det nån där?
Oj, nu tittar den fram igen solen. Ska väl ut och umgås med den, i kortbyxor 8 oktober 2025. Och det blev en mil förbi RUIF-stugan. Inte dåligt för en ovaccinerad utan synliga symptom!?
Intressant att snappa upp samtal omkring en. Gjorde ju det härom dan med aaaa aaaa aaa precis-tjejerna. Nu två st data-spels-och-filmnördar, två förvuxna tonåringar/herrar i 40-åresåldern? Den ene på jobbiog dryg stockholmska, och den andre på jobbig dryg skånska.
– konceptet e fantasy wargame
– för att de e fantasi? finns de katter me 3 ögon oxå?
– nää
– näää!
– Wow De e ju Antonio Banderas
– visst va de han som spela Zorro?
– Den e jag sugen på att se, tror de kan va jävligt bra
– Man måste göra gräs av det oxå
– ska göra jord nästa gång!
– åhhh ahhh – ja läste lite i kommentarerna
– kostar 3500
– men den e jävligt bra
– köpte en liknande robocop
– A men då förstår jag priset
– men faan de e ju jävligt bra gjort, nästan bästa scenen i hela filmen
– hur häftig va’nte den!
– jag förstår priset (3e ggn)
– Jag tror nog de e bra att satsa på vad man äter
(sa han som vägde 130kg)
– ja du har nog hittat nyckeln
– idag blir det pizza eller pasta med ostsås, ostsåsen färdig i påse
– ja har inte spelat den men
– det kostar 100 dollar 1000. kr
– De roligaste
– syrran ha varit i min klass
– de va en annan Benny
– åå gud vare hon som dog för 2 år sen
Efter 1 mils promenad fick jag framför mig en lagom tjock man i sina bästa år som kanske väörldens bästa Karlsson skulle uttryckt det om sin övervikt. Denne filur som på Ingrid Thulins stig, gick framför mig med videokamera och visade sin kanske amerikanska tilltänkta knullkompis, hur det såg ut där han bodde i Sverige. På knagglig svensk engelska. En slags reklamfilm lajv, som han hoppades skulle leda till amerikanskt fläsk… jag menar knull?
– änd den we hav christmas tris in dö voods
vi kän tejk it
…släpper förbi mig när han ser att jag är bakom, och hör vad han säger. Sedan filmar han mig och säger.
– såm piiple still häv shårts… aj dånt nåw… why
And her vi hav blackberrys änd her in skandinejvia vi kan pick as menny as vi vant
NEJ – det kan du inte och det är inte björnbär, det är svarta vinbär, din dumma jävel !!!!
– änd her ajm gonnö shåw jo såmting värry skandinejvien, jo känn ränt diss boxes and häv jår åwn trödgård
suck !