…
Varifrån och hur utsöndrar kroppen olika sekret, avfallsprodukter, vätskor? Några är:
Kiss, bajs, snor, hosta, nysningar, och fråmn huden svettningar, utslag, bölder, finnar, koppor. Och vi har huvudsakligen ETT sätt att stoppa i oss näring, genom munnen, och ev genom huden om så är fallet med D-vitamin? Men huvudsakligen via munnen skulle jag drista mig till att säga.
Och huvudsakligen är det väl så att vi behöver få i oss näring,. energi, mineraler, vatten? _ visst är ni med så långt? Och visst VET ni att matindustrin nästan bara producerar besprutade och ultraprocessade matvaror? Vad gör då kroppen av alla dessa gifter vi nu för tiden får mycket svårt att undvika? Låter det till att börja med logiskt ATT kroppen behöver göra sig av med gifter? Låter det logiskt att under evolutionen, kroppen har utvecklat olika sätt att hantera när oönskade materiel, och substanser kommer förbi det yttre försvaret? Isf, kan det kanske vara så att alla de, i detta inlägg, initialt nämnda utsöndringar är det huvudsakliga sättet att göra sig av med gifter?
Och vad händer då om kroppen antingen misslyckas med att transportera bort gifter o slagg? Om kroppen matas på med mer gifter än den hinner göra sig av med? En teori kring detta, som Dr Tom Cowan har, och vill testa, är den att kroppen då kapslar in hotet, och låter det ligga kvar där. Låter det hyfsat troligt, om det inte går att bli av med? Och dessa kapslar skulle kunna kallas för cancer-tumörer? Cowan gör en liknelse med kroppen som ett hus där man bor i. Och om du är en samlare, en hoarder som får så mycket skräp hemma att du måste fylla något rum helt, så du inte kan använda det rummet, och om du fortsätter samla (fortsätter stoppa i dig giftiga substanser) måste du fylla alla rum till slut, och då kan du inte bo där längre … När det sker i kroppen, det skulle vi kunna kalla för att dö? – Han säger att han inte genom vetenskapliga experiment kan bevisa detta ännu, och att ingen vill sponsra sådana experiment/forskning. Åtminstone inte de stora miljardföretag som skulle förlora hela sin business om det visade sig kunna bevisas?
Men innan det går så långt som cancer då? – Det vi lärt oss kalla för sjukdom, förkylning, influensa, osv, det är alltså symptom som räserbajs, snor, hosta, nysningar, och från huden svettningar, utslag, bölder, finnar, koppor… fast skrev jag inte nyss att dessa är sätt att GÖRA SIG AV MED GIFTER? Och höll ni inte med? Isf kan ju inte symptomen räknas som själva sjukdomen, utan borde räknas som själva botemedlet….KROPPENS botemedel. – Vad gör då ”sjukvården” och läkemedelsindustrin huvudsakligen med ”mediciner” ? Jo de ”lindrar” symptom, vilket i själva verket är det samma som att hindra symptom. Vilket i princip är det samma som att hindra kroppen från att läka? – Hakade du som gärna vill lita på vetenskapen och vården, upp er på att Tom Cowan erkände inte kunde bevisa genom vetenskaplig forskning att det ligger till på det viset med cancer som nämns? – Skulle ni då isf även haka upp er på att man aldrig har lyckats bevisa att det finns något som man kallar för virus, som överför smitta mellan människor? – Om inte, varför då?
Så nu för tiden gläds jag åt när snoret börjar rinna, eller när det sprutar ut räserbajs, eller när jag nyser, för jag föreställer mig att kroppen gör sig av med avfall. Är det helt tokigt? Varför skulle jag vilja stoppa svett under armarna från att rinna ut? Varför skulle jag vilja stoppa upp nåt i näsan som hindrar snor och nysningar? Varför skulle ja vilja ta hostmedicin av samma anledning? Eller för den delen antibiotika, som slår ut bakteriefloran i magen, där alla goda bakterier som hjälper oss hålla oss friska?
Och till slut då den något befängda iden om att ”vetenskapens” obevisade teser, leder till att miljarder människor låter sig injiceras FÖRBI KROPPENS FÖRSVARSSYSTEM med Aluminium, kvicksilver, rester från döda foster, celler och blod från djur, glutaraldehyde, MSG, E-coli, antibiotika, Aceton….. för att förhindra denna naturliga avgiftningsprocess den mänskliga kroppen utvecklat i 100.000 år typ. – nä’ men jag bara undrar?
Så nu har jag gått från halsont tills det försvann, , huvudvärk tills det försvann,, snor tills det försvann, nysningar tills det försvann, , svettningar på 1½ dag – Och inga tabletter eller vaccin? vad gjorde jag för fel ????
Tillbaka några dagar, Fredag 7e november avfärd mot Stockholm, och den 71-åriga Uggla som firar 50 år på tronen:
Det här havet vi nu åker förbi, låg här när vi invaderade Ryssland, och när Ryssar brände Sundsvall, när svälten drabbade Ådalen i omgångar. Nu åker de flesta förbi utan att varken reflektera över vad havet bevittnat eller kanske ens ha en aning. Och tom de som påstår sig vara allmänbildade. lärda kring historien är ganska clueless egentligen. Precis som ”vetenskapen”, så är historia byggd på antaganden, o rena lögner, inte allt för sällan baserat på intressen som inte har med verkligheten att göra, utan mer makt och pengar. Och här sitter jag i samma bil med 4 pers, som med stor sannolikhet tror att det var en virus-pandemi nyligt, inte har en aning om vilka planer globala makthavare har för oss, och heller troligtvis ej vill veta. Och vad pratar jag med dem om, som betyder nåt i sammanhanget? – Nu på bilradion om kjolar o smak på radio, innan det reflexer o kladdkaka, viktiga grejer att ta upp medan man strukturerar om världen till en teknokratisk diktatur mitt framför ögonen på de som har ögon. Vädret på radion pratar om ”höga molnslöjor” … gjorde John Poolman det på 70-talet?
Somnade till en liten stund i bilen och vaknade upp någonstans söder om Uppsala. åker förbi alla industrier i norra Stockholm, ,minns pappa. Slås av min egen förgänglighet. Vi irrade runt ett tag i Stockholm med bilen på grund av att avfarter var avstängda eller omdirigerade. Lite huller och buller. Till slut övergav vi kärringen som vilseledde oss via Google Maps, som tydligen inte hade koll på omdirigeringar av trafiken . Vi åkte till slut en omväg till Hammarby sjöstad för att sedan komma öster från där Hotellet låg. Detta utifrån mitt lokalsinne, och vi hamnade rätt.
Framme, egen promenadtur för min del, medan vi väntade på att äta hotellmiddag. Fascinerad över Stockholms enorma fart och glamour. Var och varannan stockholmare ser ut som ett vandrande, fotomodells-företag, med senaste modet i kläder, spelat självförtroende och en död blick. Restauranger, fik, frisörer med bok-tema, skinnbutiker, på en fredag eftermiddag efter Götgatan. När jag gick från hotellet gick jag upp för Tor Modéns trappa sen Götgatan ner. Till Medborgarplatsen och Göta Lejon, sedan in till Katarina kyrkogård och en annan trappa ner tillbaka till Sjöfartshotellet. Stockholm tycks vara en egen självgående mekanism/djur som inte förmår stanna upp i tempo och reflektera, eller bromsa in inför sin egen galenskap, och samtidigt vackert. När jag spatserar Söders gator, har man viss insyn, direkt in i deras liv, Och i dessa fler-hundra-åriga gamla byggnader, funderar jag över människors liv, nu och då för flera hundra år sedan. Nu när blev jag själv på mitt hotellrum då en medresenär insjuknat. Tråkigt att förlora sällskapet. Men sanningen att säga, skönt att ha ett rum för sig själv. Då jag är något av en Pink-gubbe. Och tv:n är avstängd som följd av att han inte följde med.
Konsertens slut.
jag hatar, hatar när jag har rätt om saker jag inte vill ha rätt om. Men jag får ändå försöka ta mig igenom detta, även när det sker på nära håll. När det uppenbara som några av oss foliehattar försökt prata om under fem års tid och nästan ingen lyssnat på. Precis efter en magisk Uggla-föreställning faller en i sällskapet ihop vid baren. Jag fångar upp honom innan han ramlar i backen. Istället för att låta honom ligga reser han sig upp med hjälp av andra, och han faller ihop igen. Jag fångar honom en gång till tillsammans med en annan man. Efteråt avslöjar en till i gänget att han känner hjärtflimmer då och då. Och den tredje kom ju som sagt inte ens iväg. Jag önskar så att jag hade fel, att jag hade fel.
Hela recensionen av Ugglas show hamnar ju i känslomässig skugga. Nu svårt att skriva om den fantastiska musik han gjort genom åren. Nu ensam på hotellrummet. Det finns tv, men nej det finns Wi-Fi, men nej. Förmår inte …
Slog av nyfikenhet upp gamla artikel angående kändisar som gick med i ”kavla upp”. Nämnde Uggla, isolerade sig till och med från sin fru och sina barn av rädsla för ”viruset”, tog minst en spruta. Börje Salmings öde kallades för ALS. Kändis på kändis på kändis. Artikel efter artikel ställer upp ”solidariskt”. Man pratar om ”fakta” utan att ha en aning om vad man pratar om, man pratar om solidaritet också. Man uppmanar att inte ”hitta på egna sanningar” medan hela vaccin-kampanjen och virus-bluffen var och är påhitt. XA dog ung i cancer likaså XB. Det gäller för mig att fortsätta simma som Doris i Hitta Nemo skulle sagt.
Satanism som en vän till mig om vaccinet , ja jag är redo att hålla med min vän. Det är bara att fortsätta kriga jag får inte låta mig nedslås. Men det var ju tufft att se honom digna ner framför mina fötter två gånger. Vad känner jag då? Ilska, sorg, klump i magen och rädsla till och med. Rädsla både för egen hälsa och vart världen är på väg helt i blindo. Sjukhuset, hittade inget fel på honom efter ambulansfärd – well – de har glömt eller medvetet undvikit att undersöka vissa orsakssamband.
00.18 nu
ska äta frukost klockan 08:00. Hoppas kunna sova. Mycket känslor, oro tankar. Och där utanför rullar all på som inget har hänt. Så vad händer imorgon?
Det hände mycket. Frukost klockan 8 Benke var pigg. Jag på walkabout. Genom Gamla stan, Järntorget, Stortorget kungliga slottet för vi riksdagen, in på Drottninggatan. Clas Ohlson köpte vev-lampor. Fin bok om söders byggnader 409 kr. Hem och bajsa . Jag hade tänkt skriva putslustigt om Stockholmarnas bajsvanor när de är på stan, eftersom det är svårt att hitta toaletter. Att de kanske förändrades bilogiskt, eller planerade bajsning. Men min kusin förstörde de genom att påpeka att det var bara att gå in på ett café o ta en fika. Hon påpekade att de var skyldiga att ha toalett. Så det blev ingen putslustig text om Stockholmares bajsvanor.
Brännkyrkagatan 88, kusinens hemvist, Kusinen inte hunnit hem än. Ner på Coop o köpte Ingefäraatt suga på. Jag tittade fram bakom träd på Pappa-Benny-vis när kusinen till sist dök upp. Båda hennes sambos, dottern och maken flydde fältet innan jag kom. Fika, promenad efter Mariaberget på Montelius väg. Mycket givande samtal med kusin Jenny. Smart tjej. Sedan i princip direkt till restaurang Portofino. Fantastisk pastarätt. Ligger i Gamla stan. Espresso var god. Vinet var okej. Andra viner hel flaska 7500. Att jag med en Magnus Uggla t-shirt på mig fick sitta kvar?
Promenad hem till hotellet. Helt slut i huvudet och ganska trött i kroppen. Människor reagerar olika. Till exempel vid situationer av misstag från i grund och botten välmenande personal på restaurang och café. Expedit glömde förrätt til en i sällskapet. Jag upplever att min tolerans är stor.
Jag har popcorn-hjärna för tillfället utifrån trötthet. Eller om du vill, flipper-hjärna.
Ett av popcornen mitt i natten: ” du borde ju bli trädgårdsmästare Tomas, eller förresten det är ju redan”, från kolonilott-granne som tyckte jag var duktig på odling, men var programmerad att tänka att man måste ha det som yrke
Nästa ”popcorn, mitt i natten i form av popcornminnen/tankar ”du skulle kanske vara politiker för att jobba för de idéer du har”?
– Det gör jag ju redan. Men inom det politiska systemet är det inte möjligt, så som det är uppbyggt,
….svarade jag min kusin Jenny när hon kanske tyckte att jag var insatt och intresserad av viktiga frågor så som vacciner, yttrandefrihet, globalism
Den diskussionen jag hade med kusin, var av det ovanliga slaget. Det var ett samtal där båda parter, framförde frågeställningar och uttalade upplevelser och bägge parter lyssnade och försökte förstå och gav den andra tid att uttrycka sig. Då beroende på vad man tar upp, om man förutsätter att ett sådant samtal bägge parter är något så när likvärdigt informerade inom området man diskuterar, så ser diskussionen annorlunda ut än om båda förvisso är villiga att ge varandra tid att prata och lyssna, men den ena helt enkelt inte har haft tid eller möjlighet, eller kanske vilja, att ta sig igenom all den information som är nödvändig för att på riktigt kunna diskutera vad som ligger under de narrativ som vi alla genom våra liv, hittills bara upprepat. Narrativ som inte varit våra egna tankar. Inte haft viljan och orken att ställa dem rätta frågorna eller möjligheten? Men för första gången på mycket länge, hade jag ett samtal där nån faktiskt tog till sig frågeställningarna som är nödvändiga. Vilket minskade någon promille den ensamhetskänsla som uppstår av att vara informerad och intelligent
För vad är intelligens? Det är en av frågorna som bör ställas. För mig är det att vara så frågvis, ifrågasättande, nyfiken, strävar efter att avslöja lögner. Det är inte, nödvändigtvis alls kopplat till en fancy yrkestitel eller social ställning.
Ähh jag går nog o svettas lite till tror jag, utan deo!