…
Jag har länge upprepat Tage’s ord: ”Den som är utan tvivel, är inte riktigt klok”. Och det står jag för, så länge vi pratar om den värld vi lever i nu… om vi nu verkligen lever? Jag känner mig mentalt uttröttad, hela tiden på gränsen till uppgivenhet, fullt medveten om att i det tillståndet får man inte stanna länge. Längtar efter ett fysiskt hårdare liv som faktiskt innebär ett enklare liv, ett ärligare liv. Det har slagit mig, att det är vår livsstil som vi föds in i och tvingas till, som gör att vi ständigt måste ifrågasätta saker och information. Om man jämför med ett par som har land, odlingar får, kor, grisar och en liten bebis, så förstår man att frågeställningarna som jag nu dagligen tvingas till för att överleva , varken finns tid till, eller nödvändighet för. Men om Staten, EU, WEF, WHO, vården, myndigheter, media har har makten över våra liv, vilket är fallet, så blir dessa tryggheten som kan döda oss.
Vidare, så slår det mig att bekvämlighet. mental, såväl som fysisk, får oss att må dåligt, apropå livsstil och påtvingad livsstil. Vi bor i celler, bokstavligt talat, vi som bor i lägenheter i alla fall. Och inte långt ifrån även för husägare i stadsmiljö. Att leva med naturen, naturnära är ett ärligt liv, det gör att du blir mera ärlig. Dagligen, behöver den så kallat moderna människan hantera lögner, lögner från ditt samhälle, från den stat från de företag som människan är beroende av för att överleva. Hundratals lögner, tusentals lögner, stora lögner, små lögner…. för att kunna orientera oss i den omgivning som är vår livsmiljö.
Exemplet björnen i skogen, som ett potentiellt hot betraktat, är relevant i ett icke ”civiliserat” liv. Medan våra ”civiliserade” liv nästan enbart består av abstrakta illusioner, luftslott och självbedrägerier. Att t ex sätta sin tillit till vården, kan resultera i ohälsa och död, och det kan även att inte sätta sin tillit till vården göra. Under perioden då media, staten, globalisterna och de ondskefulla krafter som styr dessa, .. när dessa skapade/hittade på en ”pandemi” som skulle varit ett hot mot mänskligheten…. under den tiden, visade det sig bevisligen att miljontals människor världen över, genom ”vaccinering” och isolering, fick plikta med sin hälsa och sina liv för att de litade på vården,. staten, media, WHO, WEF, etc etc … så varför ska jag lita på dem i andra sammanhang? – För att jag kan dö annars?
I ett ärligare liv, ett naturrelaterat liv, där dina ageranden, och enbart DINA egna agerande sätter mat på bordet, och ingen yttre entitet/person/myndighet/stat har makten att påverka utkomsten….så har man aldrig tråkigt. Är inte DET meningen med livet om något? Att bokstavligen se till att få mat varje dag, utan att behöva sitta på ett kontor nånstans o vända papper? Du knyts samman med landet du brukar, och djuren och naturen, vilket också per automatik innebär att du måste vårda/respektera den/dem, för att överleva. Och när du är trygg i din egen kulturella identitet och etnicitet, kan man acceptera andras. Inga vapen och inga kontanter/pengar (till skillnad från det vi eg har och i ännu större utsträckning kommer få om vi inte hindrar digital centralbank valuta och digitalt id)
And I don’t now what to do anymore, no I never did
I do not know Who to trust
Döden, Autism inverterad godhet och Lalehs hundraåttiogradare
Döden kommer ofta förklädd, med löften om liv. Jag funderar över alla som blivit lurade till döden, på olika sätt, om de vid dödsögonblicket eller efteråt förstår detta? Eller om det bara som ateisten sa: det blir bara mörkt. All rädsla genom livet? Rädd för vad? För att dö? Jag inbillar mig nuförtiden att döden inte är hemsk. Möjligtvis ögonblicken eller en längre tid innan, men inte själva döden. Ännu en bekant har nu cancer innan 2021 kände jag ingen med cancer, nu har jag förlorat två bekanta yngre än mig själv, och en tredje har nu blivit diagnostiserad. Varför? Döden kommer ofta förklädd! Kommer den med löften som safe en effektiv? För mig är svaret uppenbart. Och ännu en ung man i min bekantskapskrets har tagit livet av sig. Vems fel är det?
När jag var liten var jag rädd för mörkret. Ett okända i mörkret. Men egentligen tror jag, rädslan bestod i någonting annat, eller åtminstone uppstod i någonting annat. Avsaknaden av ett tryggt hem bland annat?Det känns som ett annat liv, barn-ångesten i mig. Och är stolt över den jag lyckats bli idag. I vuxenåldern lärde jag mig av samhället att vara rädd för vad andra tycker om mig. Jag har lyckats lära mig av med det mesta av bägge dessa rädslor. Så vad är jag rädd för nu när jag närmar mig 60? Är jag rädd för döden? jag vet faktiskt inte, kanske inte själva döden, men lidandet innan om det uppstår? Eller egentligen kanske vetskapen om döden? Av naturen är vi skapta att undvika döden, att överleva så långt det går och att fortplanta oss. Fortplantningen har ju inte lyckats så vidare värst. Men överlevt har jag hittills gjort. Och levt har jag faktiskt gjort. Faktiskt! Att vara rädda för döden är något djupt inpräntat i dagens samhälle. Och det är ingen slump. Det är ett medvetet vapen för att styra en människo-befolkning som är långt fler till antalet än maktens satanistiskt präglade fd människor. Och det fungerar bra för dem, när vi blir rädda.
Jag tänker på vad Andrew Bridgen sa. När han blev tillfrågad om han inte var rädd för att de skulle döda honom eftersom han opponerar sig mot makten. En av de få som vågar säga vad han ser av politiker. Han svarade att om de vill döda honom så gör de det så vad är meningen att vara rädd? – Det finns något i det”
Godhjärtad?
Jag tänker på en massa olika så kallade ”godhjärtade” och ”solidariska” så kallade åsikter. Som till en början är planerade av någon annan än de ”godhjärtade”. Som en slags jämförelse: att vara snäll mot en person som drabbar tio andra, när alla elva hade klarat sig bra utan att nån annan la sig i…. är inte godhet. Homosexualitet till exempel, för egen del handlar det inte om jag är för eller emot homosexualitet, det är frågan om jag tycker att det ska subventioneras skattepengar till att påverka människors sexualitet, vilket är det som sker med regnbågsrörelsen, HBTQ. Stat och kommun har inte att göra med vad folk gör i sina sovrum, och bör inte utbilda folk i vad de ska tycka kring val av sexualitet. Homosexualitet, är också för mig något annat än trans- sexualitet. Att hålla på att uppmuntra människor till att tro att de är ett annat kön än de faktiskt är, är inget annat än att föra våld på individer. Och det påverkar barn att välja ett annat kön innan de ens blivit vuxna. Det är därför jag kallar det för propaganda, för det är inget annat än propaganda.
Jag tycker om när människor ifrågasätter saker, även när de ifrågasätter det jag påstår, under förutsättning att jag får chansen att förklara det, svara för mig. Så skedde häromdagen med en vän, som undrade varför det i så fall var okej med heterosexuell propaganda. Om man kallar det för propaganda. Jag har redan svarat på det, staten ska inte lägga sig i vad människor gör i sängkammaren. Vill en kvinna leva med en kvinna, så är jag varken för eller emot detta. Om du dock frågar naturen vad den tycker om till exempel fortplantning, så kan det uppröra väldigt många så kallade godhjärtade och solidariska, alldeles som att man blir upprörd över hur det ligger till att det är via manlig och kvinnlig sexuell samvaro som vi fortplantar oss. Ur denna aspekten är ett heterosexuellt förhållande det som naturen gett oss.
Döda miljoner människor för att det är för deras bästa
Det pågår planer på global nivå, som ondskefulla verktyg förklätt i ”godhjärtade” syften, som de godhjärtade och de solidariska, antingen inte klarar av att förstå, eller inte vill förstå, det är deras så kallade godhet och solidaritet, gynnar den ondskefulla planen som dessa globalister vill genomföra. Och de planerna genomförs intensivt sedan en tid, att t ex försöka reducera, jordens befolkning, oavsett konsekvenser för människor. En siffra som nämns av anhängare av malthusianism, är att 15/16 av jordens befolkning är överflödig, och att åtgärder bör sättas in för att ”få bort dem”. Gissa vilken av de två grupperna du tillhör, enligt de som har makten? Man har inte ens den moraliska kompassen att låta bli att mörda människor, fast i de flesta fall lurar man människor att mörda varandra, och mörda sig själva och i andra hand har man helt öppet experimenterat med att förstöra fortplantningen, och dödsjälp vilket nu medvetet breddas och accepteras även bland deprimerade världen över, man kallar det istället för eutanasi, så att folk inte ska förstå att det är en del i planen att minska jordens befolkning. När man tog fram dem så kallade ”covidvaccinet”, under den så kallade ”pandemin”, som så klart var fejk, visste man dessutom att människor fick blodproppar och hjärtproblem, samt cancer av vaccinet som inte är något annat än gift. Det borde inte få kallas för vaccin, eftersom det är vilseledande. Det är nog närmare”dödshjälp” än någonting annat.
Och i direkt beroendeställning till dessa dystopiska, tyranniska, satanistiska krafter står vården och skolan, och när sjuksköterskor och läkare får order uppifrån, så lyder sjuksköterskor och läkare till 95 % eller mer av rädsla att bli av med sina jobb. De flesta förstår inte ens att de gör skada, fastän det är uppenbart. Några förstår och fortsätter ändå göra skada mot patienter, för att de är rädda om sitt jobb eller ännu värre, konsekvenser som fängelsestraff, som har drabbat en tysk advokat som vittnade om vaccinets fasor. Det här vill inte gärna de ”godhjärtade” förstå. Det är lättare att intala sig själv att man är en godhjärtad hjälte, än att man har blivit lurad att bidra till historiens största och grymmaste utrensning av människor, långt värre än det som skedde i Tyskland under andra världskriget.
Kanske är det därför jag inte ser mig som godhjärtad, att jag skojar om att jag är hjärtlös. För om detta är det som gör att man ska vara godhjärtad, då är det bättre att vara hjärtlös.
Eller som Laleh sjunger When good ain’t good be bad for goodness sake.
En vilseledande tro
Vi är också sedan födsel, tränade att tro att sjukdomar inte beror på vår livsföring och vår livsmiljö. Vi är tränade att tro att cancer bara ”drabbar” oss, utan att det skulle bero på strålning, gifter i maten och giftig medicin, utan bara ”drabbar” oss. Och att de ”goda” är dom som står för botemedlet som aldrig botar. Åtminstone inte kan bevisas bota cancer. Samma sak är det med virus. Det har aldrig bevisats överföra patogener och smitta. Inte ens när man har försökt. Hur kan det komma sig att en idag en majoritet rycker på axlarna inför det faktumet? Ett faktum som gör att några få människor utifrån de inkomsterna äger mer än halva jordens tillgångar? Och därmed styr huruvida människor lever eller dör!!! Om då dessa människor har som mål att minska jordens befolkning med 15/16 delar, hur framstår då den ”solidaritet” och ”godhet” som resulterar i människors lidande och död? – Tro mig det finns ALLTID människor i maktposition, som utan att blinka eller känna något är redo att offra miljoner människoliv. – Eller så tror du mig inte, det öär det mest bekväma.
Var i ligger motståndet för gemene man, att ta del av information? De flesta tar bara inte del av en delad länk eller ett boktips eller en tidningsartikel, såvida det inte är lättsmält och kortfattad information. Eller en information som inte kräver deras engagemang. Donald Trump är ett sådant kärt ämne för människor som inte orkar, vill, kan tänka själv. Man vill ha åsikter och fakta serverat. Och för detta lägger man all tillit till mainstream, media och staten. Jag tror inte bara det är en känsla, men jag får känslan av att det är just att informationen skall vara innehållslös, icke ställningstagande, friktionsfri, ryggradslös, för att folk ska ta del av den? De flesta verkar föredra lögnen framför sanningen, eftersom lögnen är bekväm, även om den leder till någonting dåligt för både sig själv och omgivningen i längden.
Frååååågan
Jo och jag fick Frrrråååååågan igen, den i bestämd form singular, ”jaha och vad jobbar du med då?”
Jag har ett par standardsvar, alla vilka är mer eller mindre sanna, men undviker en omöjlig diskussion. Precis som är fallet när man försöker tala om för folk vad som sker i världen, vilket man också gärna till slut avstår. .
Dans
När jag nu kontemplerar över mänskligt beteende, gruppbeteenden, så kommer jag återigen att tänka på händelsen i Bollstabruk, som fick mig att totalt tappa lusten till styrdans sedan ett tag.
Om man funderar kring sociala och mänskliga beteenden i styrdans, uppbjudning, och rätten att säga nej, Manifesterar den sig i själva verket någonting helt annat? Vad är de förutsatta sociala mönstren som man outtalat kommer överens om när man går på dans? Betyder frågan eg en undran om en dans, när man bjuder upp? Eller frågar man tycker du att jag är snygg nog för dig? eller framgångsrik nog för att du ska vilja synas på ett dansgolv med mig inför massor av människor och påverkar din image? Frågar man egentligen finns det ett potentiellt möjlighet till sex ? Och är alla dessa underliggande potentiella frågeställningar grundade i att förbättra sin sociala standard, hur man blir sedd, uppfattad? För att kunna få ett bättre materiellt liv? Hur mycket av Alfahane och Alfahona finns kvar i generna? Hur mycket finns kvar av att vilja bli omhändertagen? Samtidigt som man vill vara fri? Det vill säga ha kakan och äta den. Vilket jag faktiskt förknippar med feminism.